Vi fortsätter vår semester och är nu inne på den 4:e semester veckan. Veckan som gick så var Natalie uppe hos syrran i ungefär 4 dgr. De var iväg på Skansen och även även på Gröna Lund. Medan jag var barnledig passade jag på att njuta av tystnaden. Hade Nadia uppe på kaffe en dag och Simman en annan dag. Trevligt att sitta och tjöta lite en stund eller två.
I torsdags kom Natalie och Becka ner till Skåne, men innan de kom hem var jag hemma hos Nadia och fixade lite mat och käkade där. När jag kom hem fixade jag varm choklad och mackor åt resenärerna:)
Fredagen med stort F kom och Annica och Emil kom hit för att hämta Natalie. Passade på att dricka lite kaffe innan de begav sig. Tog mig ett bad och drack några öl och sen gick jag och Becka till tåget för att åka till Helsingborg. Äntligen skulle vi se Kent!! Vi har sett framemot detta ända sedan i maj månad och vi kunde väl inte riktigt fatta att dagen äntligen kom. Kände mig lite halvlurig på tåget p g a ölen, men vad gör det..hihi.. kom till Helsingborg. Jagade efter den bussen som skulle ta oss till Sofiero. Som tur var, så träffade vi på några andra som skulle se Kent, så vi hakade på dem. Kom dit och det var en sån stämning. Köpte någon öl, satte oss på gräsmatten och njöt. Började småprata med några killar bakom oss. Och snart började konserten. Vi hamnade ihop med ett litet gäng med danskar som vi började prata med, och den ena killen där verkade hur rolig som helst.
Konserten i stort var hur bra som helst!! Ingenting jag ångrar kan jag väl lätt säga! Däremot var väl hemfärden ingen hit. Det var en förbaskat lång kö till bussen, så man visste inte när eller hur lång tid det skulle ta innan man kom in till Helsingborg igen, så vi gick. Och vi gick, och gick, och gick och gick igen. Efter en bra stund var vi äntligen framme vid stationen. Var lite rädda att vi missat sista tåget hem, men som tur var, hade vi inte det. Tågresan hem är en historia för sig själv. Fullt med folk och ingen luft i hela tåget, så vi var halvdöda när vi väl kom ut. Men det var skönt som attan att komma hem.
På lördagen så sussade Becka så sött när jag började prata med Mats på Facebook. Han skulle över till Helsingör och undrade om vi ville hänga med. Becka vaknade till liv, tog en kopp kaffe och sen var vi iväg. Det var en ganska trevlig lite utfärd trots allt..hihi.. kom hem. Smsade lite med Simman om kvällen. Jag var inte så jättesugen på att festa men syrran menade på att vi var barnledig och fick ju passa på. Rickard ringde och ville att vi skulle följa med till Malmö, vilket jag först tvekade inför. Vi käkade mat när vi kom hem, jag vilade en stund, syrran väckte mig och jag försökte ta mig i kragen. Drack lite vin, badade och sen var jag på g igen. Vi gick tillsammans med Simman upp till Mats och började festa där uppe. Hade kontakt med Rickard, då vi beslutat oss för att åka in till Malmö och festa med honom. Jag och syrran åkte in till Malmö, hittade en mkt bra kiss- och ölställe..hihi.. satt där och drack lite öl och snackade tills Rickard kom till Malmö. Hamnade på något ställe dit Simman och Mats sedan hittade till. Mats stack till Etage och vi till Harrys och vi hade riktigt trevligt där.
Vi skulle egentligen åkt med en buss hem, men hittade inte bussen. Började diskutera hur i hela världen vi skulle komma hem. Vi kom inte på något vettigt, så det hela slutade med att Simman tog taxi hem, jag och syrran hade tyvärr inga pengar med oss till taxi, och vi åkte med Rickard hem till hans ställe. Och det var riktigt riktigt kul! Vi satt ute i hans trädgård, drack en öl, rökade och snackade en jävla massa skit. Vi skulle sovit på golvet, men syrran och jag tog hans säng i anspråk. Till slut låg vi 3 stycken, halvfulla och tokiga människor i denna säng. Tror inte vi somnade förrän runt 7 och sen vaknade jag igen kl 10. Fick panik om att vi måste komma hem, så väckte syrran, fick en snabb kom kaffe och sen iväg till bussen.
Väl hemma, somnade syrran ganska så omgående. Jag inväntade Natalie och Annica, så jag kunde inte komma till ro. De kom. Drack kaffe och Annica körde hem. Käkade och sen fick denna kvinnan slumra till en stund, vilket var hur skönt som helst:)
Nu orkar jag inte skriva mer än att:
Pappa, idag är det 14 år sedan du lämnade oss, och det gör fortfarande väldigt ont i mig när jag tänker på att du inte längre finns med oss! Älskar dig!!!!
Var rädda om varandra där ute!
Kram och puss!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar